KAMP MOT INTOLERANS I EUROPA
En konferens har hållits under temat ”intolerans mot religioner”. Peter Åkerbäck från Stockholms universitet medverkade som svensk representant.
Den 20 september samlades trettio akademiker och religiösa ledare från Europa och USA i Bryssel för att delta i en konferens om ”Frihet för religion och tro i Europa”. Konferensen hölls samtidigt som startskottet gick för arrangemanget ”Maraton för mänskliga rättigheter” i Bryssel.
Konferensdeltagarna diskuterade religionsfriheten och hur man skulle kunna lösa situationen i de länder där regeringarna direkt eller indirekt underblåser den religiösa intoleransen. Konferensdeltagarna diskuterade religionsfriheten i Sverige, Schweiz, Storbritannien och USA och den intoleranta attityd som idag finns i Frankrike, Tyskland och Belgien.
Peter Åkerbäck betonade särskilt att den viktigaste faktorn när det gäller att lösa frågan om intolerans mot olika religioner är kommunikation och inledandet av en dialog. Åkerbäck påpekade att de människor som skapar och underblåser dessa attityder är rädda för en dialog eftersom det leder till förståelse. För dem skulle det betyda att tvingas medge att de begått ett misstag vilket skulle kunna hota deras positioner eller status. Människans relativt vanliga tendens att inte vilja medge ett misstag utgör ett hinder mot ökad tolerans. Ju mer de intoleranta angriper de religiösa grupperna desto mer känner de sig tvungna att försvara sig vilket blockerar alla försök till förståelse.
Konferensens deltagare var ense om att situationen i Frankrike var mest akut i hela Europa. Intoleransen trappades upp sedan en parlamentarisk kommitté i början av 1996 ingett en rapport som innehöll alarmerande och obefogade generaliseringar om faran med så kallade sekter och en lista över 172 religiösa och andliga minoritetsgrupper i landet. I denna svarta lista ingår minoriteter och grupper som är anknutna till den katolska tron, till baptismen samt andra kristna och västerländska religioner. Listan har mötts av protester från religiösa ledare i hela Europa. I samband med rapporten bildades Interministerial Mission To Fight the Sects (MILS) med uppgift att bekämpa dessa grupper.
MILS leds av Alain Vivien som är starkt engagerad i den antireligiösa fraktionen i Frankrike. Han har tidigare bl.a. varit en av förgrundsfigurerna i en privat anti-sektgrupp. MILS har fått skarp kritik från ledare i olika människorättsorganisationer, t.ex. Helsingforsfederationen och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa för att de underblåser intolerans och aktivt skapar konfrontationer med religiösa grupper och människorättsorganisationer.
Den mest extrema åtgärden är en ny lag som har föreslagits av Viviens landsman Catherine Picard, ledamot i franska parlamentet. Picards lagförslag har väckt en storm av protester på grund av den fara förslaget utgör för religionsfriheten och individens rättigheter samt på grund av den bakomliggande avsikten att religionsutövning skall bli betraktad som kriminell verksamhet.
Den nya lagen innebär att vissa religiösa eller ”sekteristiska” grupper kan upplösas. Om någon befinns skyldig till ett brott som inte bedöms som ringa kan denna lag - om den införs - vara tillämplig.
Till de grupper som undantas från lagens tillämpning hör ”politiska partier som försvarar viss politisk övertygelse”. Detta speciella tillägg har givetvis gjorts för att man har varit högst medveten om att många av Frankrikes partier annars skulle bli upplösta direkt med hänvisning till denna lag. Om denna lag skulle bli antagen - trots det motstånd förslaget har mött från religiösa grupper och människorättsgrupper i Frankrike och utomlands - innebär det att staten kan kriminalisera specifika grupper med åberopande av att en eller flera av deras medlemmar begått isolerade förseelser.
Ironiskt nog blev den parlamentsledamot som 1996 fungerade som den parlamentariska kommitténs informationskanal i fråga om ”sekter” dömd för kriminellt smädande av religiös grupp i mars 2000 och ånyo dömd för oegentligheter i samband med en politisk sponsringsskandal i maj 2000. ”Ethique et Liberte” - FREEDOM:s motsvarighet i Frankrike - dokumenterade cirka 200 domar mot politiker i Frankrike bara under de senaste åren. Det är inte så underligt att den nya lagen uttryckligen undantar ”politiska partier som försvarar politiska övertygelser.”
Lagförslaget har kritiserats av ledare inom Frankrikes största religiösa församlingar och av religiösa ledare och företrädare för mänskliga rättigheter i hela världen.
