SKYDD FÖR VÅR FRIHET

En ökad medvetenhet om innebörden och värdet av copyright är av stor betydelse.

Regeringens förslag att balansera offentlighetsprincipen och copyrightskyddet kommer att öka skyddet för de immateriella rättigheterna och bekräfta Sveriges ställning som en pålitlig partner inom den internationella handeln.

Efterhand som den ekonomiska, teknologiska och politiska utvecklingen för världens nationer närmare varandra har en viss tveksamhet kommit till uttryck vad gäller Sveriges tillförlitlighet som betydande exportnation och som talesman för skyddet av mänskliga rättigheter och att internationella konventioner efterlevs. Tveksamheten uppkom genom en uppenbar konflikt mellan två intressen, dels rätten till sina skapelser för konstnärer, författare och andra innehavare av immateriell egendom, inkluderat hur och när de görs tillgängliga för allmänheten. Detta måste ställas mot de problem som kan uppstå genom att de kan bli automatiskt offentliggjorda om de lämnas in till svenska myndigheter i enlighet med den svenska offentlighetsprincipen.

Med stöd av den svenska offentlighetsprincipen kan immateriella rättigheter bli grovt kränkta. Ett adekvat skydd för de immateriella rättigheterna är faktiskt ett villkor för vårt lands fortsatta roll som en respekterad aktör i den globala marknadsgemenskapen; detta är inte minst viktigt i den snabbt växande industrin för informationsteknologi.

Det behöver knappast påpekas att Microsoft’s och Ericsson’s nyligen etablerade allians kräver adekvat skydd för de enorma immateriella värden som det är frågan om i ett sådant sammanhang.

Det har skapats en konflikt på grund av att offentlighetsprincipen har missbrukats då copyrightskyddat material inlämnats till myndigheter och därigenom blivit tillgängliga för vem som helst. Den brist i svensk lag som inneburit att denna typ av missbruk kunnat ske, har rönt internationell uppmärksamhet de senaste åren i samband med att Scientologi-kyrkans stulna, opublicerade skrifter lämnats till myndigheter enbart i syfte att sprida dem.

Trots att den som lämnade in materialet sedan dess har dömts i domstol som skyldig för brott mot upphovsrätten, och där den som lämnade in materialet dessutom var medveten om att han kränkte en annans upphovsrätt, har regeringen inte funnit någon effektiv åtgärd för att säkra upphovsrätten och dra in dokumentet från arkiven.

Sveriges beslut att skydda patent, copyright och varumärken öppnar dörren för utvidgad internationell handel.

Väl medveten om situationen – vilket innebar att Sverige sålunda brutit mot internationella överenskommelser om copyright – föreslog regeringen åtgärder för att lösa problemet.

I ett beslut den 22 november godkände sedan Lagrådet också regeringens förslag till brådskande åtgärder för att sekretessbelägga Scientologi-dokumentet. I yttrandet står också att “Lagrådet finner det dock angeläget att en mera långsiktig och heltäckande lösning på problemet sökes.“

Ytterligare ett avgörande steg mot en lösning togs den 10 december 1999 då regeringens nya lagförslag överlämnades till riksdagen. I regeringens proposition föreslås ett tillägg i sekretesslagen med syfte att skydda författares och andra copyrightinnehavares verk från att spridas till allmänheten via myndighetsarkiv.

I ett uttalande sade justitieminister Laila Freiwalds att enligt det nya förslaget skulle sekretess tillämpas på verk som inte tidigare hade gjorts offentligt. Ett villkor för tillämpning av den nya lagen var också att verket ifråga hade ingivits till myndigheten utan copyrightinnehavarens samtycke.

INTERNATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER

Internationellt handlar problemet med rättigheterna för immateriell egendom i Sverige om betydligt mer än det specifika fallet med Scientologi-materialet. Genom att underteckna Bern- och TRIP avtalen – de mest betydande internationella fördragen gällande copyright – har Sverige utfäst sig att i sitt rättssystem skydda de immateriella rättigheterna har.

Den potentiella risken för intrång i dessa rättigheter är uppenbar. Någon som t ex ville agera mot Volvos intressen t ex för att protestera mot att Volvo har köpts upp av ett amerikanskt företag kunde stjäla planerna för Volvos nya modell och lämna in dem till Vägverket och göra det tillgängligt för vem som helst. På samma sätt kunde en fransk författare få sitt manuskript stulet av en person som tycker att fransk litteratur är omoralisk och ingivet till kulturförvaltningen i Jönköping och därmed tillgängligt för allmänheten. Och i samtliga fall, så som lagen numera tillämpas, skulle tillgängligheten vara obegränsad och verkens ägare inte ha någon möjlighet att försvara sina rättigheter.

Mot denna bakgrund erkänner också den Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheter vikten av internationella överenskommelser angående copyright. Eftersom Konventionen är en del av svensk lag, och eftersom Sverige är medlem i EU skadas vårt lands traditionella anseende när dessa överenskommelser ignoreras och kränks.

Ett resultat av Sveriges misslyckande i att iaktta dessa överenskommelser är att landet tre år i rad har placerats på USA:s handelsrepresentants (USTR) “Watch List“. USTR, representerar USA i internationella handelsfrågor och har mandat att begära att USA vidtar åtgärder mot handelsförbrytelser genom världshandelsorganisationen (WTO), i vilken både USA och Sverige är medlemmar.

VÄRDET AV COPYRIGHT BETONAS

Samtidigt som immateriella rättigheter, erkänns i allt större utsträckning, har rättigheterna fått betydelse och prioritet i samhällslivet. Tidigt i år, påpekade Justitieminister Laila Freivalds i ett uttalande vikten av att ge ett bättre skydd för copyright, och framhöll vidare att gällande lagar inte var menade att skydda lagbrytare. I en promemoria som upprättades av Justitiedepartementet föreslogs att dokument ej fick publiceras eller på annat sätt göras tillgängliga utan upphovsmannens samtycke eftersom de är skyddade av copyrightlagen.

En promemoria från justitiedepartementet i ämnet fick stöd i uttalanden från Förläggarföreningen, Advokatsamfundet, KLYS, Copyswede, Handels, Kommunförbundet, Kammarrätten i Jönköping, ALB, Stockholms Tingsrätt, Malmö tingsrätt, Författarförbundet, JF, LFF och åklagarmyndigheterna i Göteborg, Malmö, Linköping och Västerås.

Trots ett brett stöd så har de kontinuerliga förseningarna i att hantera detta problem satt strålkastarljuset på Sveriges fortsatta misslyckande med att upprätthålla och följa internationella avtal. Det har funnits en betydande risk för att Sverige skulle hamna i ett internationellt tvistlösnings-förfarande inom ramen för WTO (Världshandels Organisationen).

Per Hall, departementsråd på Justitiedepartementet gav en förvarning i Svenska Dagbladet den 14 september och skrev: “USA kommer att påkalla ett tvistlösningsförfarande om inte Sverige ändrar lagstiftningen. Då finns risk för väsentligt större ingrepp i handlingsoffentligheten“. Risken är uppenbar att behöva göra hårdare restriktioner vilket skulle kunna begränsa handlingsoffentligheten mer än nödvändigt

Och medan denna risk finns kvar så länge som inte frågan är fullt löst så är situationen betydligt mindre allvarlig efter den nya regeringspromemorian.

Experter fastslår att sveriges offentlighets-princip inte varit avsedd för att underlätta upphovsrätts-brott.

ATT UPPNÅ EN BALANS

Den nya promemorian från regeringen ändrar inte grundlagen utan föreslår en ändring i sekretesslagen för att skapa en balans mellan intresset för öppenhet och det privata ägandet.

Såsom offentlighetsprincipen tillämpas nu finns det ingen balans.

I stället kan allmänheten ta del av vilka dokument som helst oavsett vilka omständigheterna är, utom i vissa specifika fall enligt Sekretesslagen.

En myndighet är exempelvis inte tvungen att ta emot alla dokument som lämnas in. Ett personligt brev som råkar komma till en myndighet blir inte automatiskt mottaget och registrerat som ett offentligt dokument. Inte heller borde en myndighet ta emot ett copyrightskyddat, opublicerat verk som lämnats in med den uttalade avsikten att skapa offentlighet för verket. Arkiveringen av verket har ingenting att göra med myndighetens verksamhet och vidare vore det en kriminell handling.

En lösning vore redan möjlig inom ramen för svensk lag. På grund av myndigheternas tillämpning av lagstiftningen har dock orimliga konsekvenser uppstått. Kortsiktigt har man förhoppningsvis löst problemet genom regeringens förslag till ändring av sekretesslagen som vi tidigare redogjort för. Utan några större ändringar och utan någon extern inblandning. Sveriges välmenande ambition att verka för större öppenhet inom den internationella gemenskapen undermineras allvarligt om offentlighetsprincipen utnyttjas och missbrukas som ett redskap för olaglig verksamhet. Rätt tillämpade är både offentlighetsprincipen och copyrightlagen ovärderliga tillgångar både för medborgarna och för hela Sverige.